Idag har det minst sagt varit full fulle kan man säga. På förmiddagen rindge kära syster och frågade om jag skulle med på en promis. Det kan man ju bara inte säga nej till. Det blev en tur i Hurtigtorpet. Känner att jag inte riktigt blivit mig själv ännu och förkylningen hänger i. Jag hängde efter Tove och hunden Donna som ett släp och lyckades inte riktigt hänga med i deras takt. Men runt kom vi och ca 7 km blev det idag.
Sen var det hem och laga viktväktar soppa. Dra på sig kläderna och åka ut till stallet. Även idag har solen stått högt på himlen och det är bara att tacka och ta emot. Det blev in skön promenad i skogen för mig och goa Rados. Idag lyckades jag dessutom att ta mig upp aldeles solokvist. låter väll inte som en svår bedrift men tro mig.... Vi hade dock ett spännande möte med en stor skogsmaskin. Ja tänkte att " jaha det va det". Men mannen i maskinen stängde av och lät mig passera och allt gick helt utan några krumsprång minsann. Sa jag att han är snäll? Hästen alltså, mannen var rätt snäll han me.Chiuauan Doris höll nästan på att hoppa upp i knät på mig idag i britst på några andra människor men ångrade sig i sista stund. Ja ja, En vacker dag kommer det nog att hända. Man får ha tålamod.
Nu sitter jag här i skrivande stund och känner att kroppen börjar stelna till rätt fint. Uj ju. Jag är imponerad att jag hållit mig vaken så här länge för om sanningen ska fram så hade jag svårt att hålla ögona uppe vid sju tiden. :-)
Nu e det natta.
Natti natt.